Det dags att fasa ut pengar

I see us free, therefore, to return to some of the most sure and certain principles of religion and traditional virtue – that avarice is a vice, that the exaction of usury is a misdemeanour, and the love of money is detestable, that those walk most truly in the paths of virtue and sane wisdom who take least thought for the morrow.

We shall once more value ends above means and prefer the good to the useful. We shall honour those who can teach us how to pluck the hour and the day virtuously and well, the delightful people who are capable of taking direct enjoyment in things, the lilies of the field who toil not, neither do they spin.

But beware! The time for all this is not yet. For at least another hundred years we must pretend to ourselves and to every one that fair is foul and foul is fair; for foul is useful and fair is not. Avarice and usury and precaution must be our gods for a little longer still. For only they can lead us out of the tunnel of economic necessity into daylight.

I look forward, therefore, in days not so very remote, to the greatest change which has ever occurred in the material environment of life for human beings in the aggregate. But, of course, it will all happen gradually, not as a catastrophe. Indeed, it has already begun. The course of affairs will simply be that there will be ever larger and larger classes and groups of people from whom problems of economic necessity have been practically removed. The critical difference will be realised when this condition has become so general that the nature of one’s duty to one’s neighbour is changed. For it will remain reasonable to be economically purposive for others after it has ceased to be reasonable for oneself.

John Maynard Keynes, Economic Possibilities for our Grandchildren (1930)

Länk till pdf med hela texten.

Det har gått nästan hundra år sedan Keynes skrev att han trodde att vi skulle ha löst vårt ekonomiska problem vid det här laget. Att vi längre inte skulle behöva arbeta och kunna njuta av dagen som den är.

Eftersom vi uppenbarligen inte är där än så måste vi börja fråga oss vad som gått snett.

Svaret jag kommer fram till är vi någonstans på vägen gått vilse och och börjat se pengar som ett ändamål i sig själv. Istället för att se det som ett medel att nå en värld där arbete inte längre är en nödvändighet.

Pengar har blivit till skygglappar och det är dags att lyfta blicken för att hitta tillbaka till ett mål som faktiskt är meningsfullt. Där vi kan vara fria från vårt dagliga slit.

Det dags att fasa ut pengar.

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s